INTERVJU JAN SÖDERQUIST

Jan Söderqvist, 53 år
Bor i Stockholm
Författare, skribent, föreläsare och konsult
www.speakersnet.com

Jag har alltid varit fascinerad av temat männ­iska ­maskin och när jag läste filmvetenskap vid Stockholms Universitet kom jag i kontakt med Marshall McLuhans bok Understanding Media: The Extensions of Man(1964) som gjorde ett otroligt starkt intryck på mig. McLuhan skrev om skillnaden mellan industrisamhället och informationssamhället och menade att man kan förstå industrisamhället som en utbyggnad av människans muskelkrafter, medan informa­ tionssamhället kan ses som en utbyggnad av människans centrala nervsystem. McLuhans bok kändes enormt relevant med tanke på in­ternets utveckling och jag tycker fortfarande att hans bok är briljant på många sätt..

Av en slump snubblade jag nyligen över Alex­ander Bard och Jan Söderqvists Futurica trilo­ gin ­Nätokraterna, Det Globala Imperiet och Kroppsmaskinerna, och jag blev sugen på att möta dem. Jag kontaktade dem båda via Face­book. Jag vet inte huruvida Alexander Bards profil verkligen är Alexander Bard eller någon som utger sig för att vara honom men svaret jag fick på min förfrågan om intervju var:”Läs böckerna istället”. Jan Söderqvists profil visade sig dock vara verklig och vi möttes upp på ett fik i Vasastan.

Skulle du kunna sammanfatta trilogin för någon som inte har läst den?
­- Alexander och jag träffades 1999, vi kom från var sitt håll och var intresserade av internet på ett filosofiskt plan, alltså inte ettor och nollor, knappar och rattar, utan vad som händer med människor som genomgår den här omställning­ en till en digital värld. Vi var övertygade om att det här är genomgripande, det här kommer att förändra hela samhället; politiken, mediumen, konsumtionen och arbetslivet. Allt kommer att förändras och det kommer att gå snabbt utav bara helvete. I Nätokraterna som kom ut år 2000 skriver vi bland annat att det traditionella kapi­talistiska näringslivet inte har fattat dynamiken på nätet, det här kommer inte att gå bra och så kom dot com kraschen bara något halvår sena­re. Vi skrev också att det är inte bara “the good guys” som kommer att ha tillgång till nätet utan det här kommer även att revolutionera terroris­ men, så kom 9/11. Vi fick ett jävla bra track re­cord, vi förutspådde väldigt mycket som sedan visade sig stämma och sedan har vi ju liksom betat av och fördjupat oss i olika områden. Vad händer med politiken när globaliseringen får en turbomotor i form av internet? Naturligtvis måste vi etablera överstatliga beslutsnivåer, till exempel är det ju meningslöst att ha nationell miljöpolitik, till och med meningslöst att ha nationell skattepolitik, för om grannarna inte är överens ja men då flyttar ju alla företag. Det var vår andra bok Det globala imperiet. Sedan passade vi på att avskaffa individualismen. Utan att riktigt förklara vad vi menade så skrev vi en tredje bok som hette Kroppsmaskinerna som handlar om att individen är död. Jaget finns inte, har aldrig funnits och nu blir det tydligare än någonsin. Vi studerade hjärnforskning i fem­ sex år innan vi skrev den. Den fjärde boken Syn­teism ­ Att skapa Gud i internetåldern handlar om att behovet av andlighet och religion kom­ mer att ta sig uttryck på nätet. Nu när vi vet så mycket kan vi inte hålla på och berätta sagor om att jorden är sextusen år gammal och skapades av någon skäggig farbror som var uttråkad. Ja, det är väl i korta drag vad böckerna handlar om.

Jag tänker på den senaste boken, om andligheten, hur tror du att den utvecklingen kommer att ske?
­-­ Det är inte bara vi som sitter och tittar i en kristallkula utan vi har ju studerat olika feno men som faktiskt finns och vad som är väldigt vitalt är det här som heter synteism. Om man vänder på steken och slutar att berätta sagor om att vi är skapade av gudar utan istället säger att vi har skapat Gud. Vi skapade gudarna och vi har gjort det hela tiden och vi behöver det. Vi behöver utopier, vi behöver ideal, vi behöver någonting att sträva mot, vi behöver framförallt sammanhållning. Man skulle kunna kalla oss för ateister om man vill, fast då kommer man inte åt någonting intressant. Poängen är inte vad en religion innehåller utan man måste se vad religionerna har för funktion. Två stycken. Dels att svara på frågor och tillhandahålla någon slags mening här i livet men framför allt att hålla ihop ett kollektiv. Det är de facto så att religiösa människor förökar sig mer, de sprider sina ge­ ner mer, deras samhällen är robusta, helt enkelt därför att de bygger förtroende utifrån den här basen. Den synteistiska rörelsen fungerar efter sådana principer medvetet, bygger förtroenden, skapar riter och ideal som bygger väldigt mycket på internet, vad man kan åstadkomma tillsammans när man nu är ihopkopplade. Det är den här rörelsen och vad det är som vi skriver om. Internet blir Gud liksom. Vi tillsammans skapar detta, det är vår verksamhet på nätet som är det heliga liksom.

Tror du att det finns en möjlighet att inter­net skulle kunna få sitt eget medvetande?
­-­ Det beror ju på vad man menar med sitt eget medvetande. Det har ju sitt eget medvetande. Det är Marshall Mcluhans hela poäng, som jag ser det, att teknologier har sin agenda. Vi sitter och liksom funderar på om man kan styra inter­net, censurera lite så, vrida lite så... glöm det. Det är bara att se på historien, till exempel Johann Gutenberg (boktryckarkonstens fader) som var troende katolik och satte biblar i händerna på folk, det blev en otroligt kraftig salva mot katol­ska kyrkan och gav upphov till reformationen. De som uppfann klockan eller uret var francis kaner munkar som ville kunna be sina böner vid rätt tider men klockan råkade ju passa kapitalis­ men väldigt bra. Så teknologier spelar helt andra roller än vad man tror. Man kan sitta och öns­ka sig att en teknologi ska användas till ditt och datt men kolla på franska Minitel systemet, tanken var att man skulle kunna beställa tågbiljetter och liknande, att det skulle vara praktiskt, men vad folk gjorde så fort det gick var ju att börja chatta med varandra. Sms uppstod också av en slump, det var någon direktör eller ingenjör på Nokia som lade in den där finessen som en intern grej. Teknologierna sticker ju bara iväg och gör sin grej liksom och det är det som Alexander och jag försöker få folk att fatta när vi är ute och föreläser. Glöm att ni kan påverka ett jävla skit, försök att fatta vad nätet har för en agenda och anpassa er till det.

Hur tror du att fiktionen kommer att ut­ vecklas i framtiden?
­- Berättandet och utforskandet tror jag inte kommer att upphöra på något sätt men sedan kommer berättelserna kanske att behöva skifta karaktär, men det har vi inte skrivit om än. Vad som är väldigt intressant är ju att berättandet och fiktionen kan flytta ut på flera plattformar samtidigt. Det finns en ny amerikansk podcast, Serial, så jävla spännande. Den är ju en podcast, men så har de en hemsida och en interaktivitet också. Lite på samma sätt blev Matrix trilogin polyamorös. Det var dels filmerna men filmerna gick inte riktigt att förstå om man inte också spelade spelet och engagerade sig vidare. Vad som händer är att man kan tränga sig djupare in i sådana här alternativa världar, i olika for­mat. Man kan läsa, spela och diskutera. Gamla tiders bokcirklar där man samlades en gång per månad kan ju nu pågå dygnet runt, hela tiden, i hela världen, på ett sätt som är otroligt spän­nande.

Tror du att människan kommer att för­ ändra sin verklighets uppfattning ge­nom internet?
­-­ Ja, vi kommer att ta in nya delar och säga att det här är lika verkligt som någonting annat. Vi kommer framför allt att bygga våra identiteter på nätet. Jag menar, hur träffades vi? Jo, vi be­kantar oss lite grann på nätet först och så bildar vi oss någon slags uppfattning. Mer och mer blir det så att man börjar på nätet och har man inte börjat på nätet så vill man knappt träffas. Se på folk som ingår relationer nu för tiden, jag menar nätdejtandet är snart åttio procent. Och den här moraliserande inställningen om att internet inte är på riktigt, som kanske min och min mammas generation har, den är ju borta helt. Sedan är det ju också att förändringen går så jävla snabbt, jämför man historiskt sett som till exempel då när boktryckarkonsten kom så dröjde det kan­ ske 400 år innan det slog igenom och nu går det ju så här (Jan lyfter handen och knäpper med fingrarna) liksom. Det där skapar en stor stress som är fullt begriplig och det är väl därför jag och Alexander har mycket jobb. Folk undrar vad fan det är som händer och det tål ju att dis­ kuteras. Det går snabbt. Det finns en fransk filosof som heter Pierre Levy som säger att vi alla är nomader. Med det menar han inte att alla lik­ som hänger på business lounger ute på Arlanda eller andra flygplatser utanhan menar att även om man vill värja sig mot förändringen och sät­ter sig i en fåtölj och vägrar att delta, så när man reser sig upp ur fåtöljen förändras så mycket att man befinner sig i någonting nytt iallafall.

Intervju av Mia Mountain

Läs Mia Mountains
monolog och presentation här